Mattias krönika: Om ungdomsövergångar och spelarutbildning

I denna månadens krönika skriver Mattias om den komplexa frågan kring ungdomsövergångar och vad som är bäst för spelaren. Han reflekterar även kring spelarutbildning gånger tre - Sverigecupen för 2010, spelarutbildning för 2011 och spelarutbildning för U16-U18.

Bästa handbollare!

Äntligen är handbollssäsongen startad på riktigt och det är verkligen med förväntan och längtan som jag ser fram emot alla just nu helt ovissa högtidsstunder som jag vet att säsongen kommer att bjuda på. Om försäsongscuper och annat har varit små smaklöksretande aptitretare, så är nu buffén uppdukad för många månader framåt. För egen del rivstartade jag inmundigandet av handbollskamp med att hänga en helg i en närbelägen idrottshall och fick en rejäl dos av kamp, taktik, briljans och fysiska prestationer. Underbart!

Inför en säsongsstart så är det mycket som händer och det märks verkligen i både tjänsteorganisation och våra kommittéer. Full fart, mycket som ska falla på plats och många frågor, åsikter och önskemål som kommer in via samtal och mail. Två ämnesområden som varit lite hetare diskussionsämnen har fångat min uppmärksamhet och gett mig skäl att reflektera kring dem i den här krönikan. Viktigt att poängtera är att mina krönikor är att betrakta som enkla debattinlägg, och jag tar gärna emot synpunkter eller kommentarer kring det jag plitat ner.

Mitt första ämne är övergångar och då i synnerhet de som rör ungdomar. En svår, stor och ofta ganska komplex fråga där vi regelbundet står som mottagare av starka uppfattningar som levereras till oss via ljud eller text. Under förra säsongen arbetade vi fram en ganska grundläggande policy kring övergångar, och la fram denna som ett förslag till årsstämman där den fastställdes. Jag tycker för egen del att den innehåller de grundläggande ramar och riktlinjer som man kan behöva för att hantera frågorna, och det var skönt att stämman antog policyn utan vare sig debatt eller några reservationer. Jag hävdar däremot inte att den är ett facit eller en knivskarp regelbok, och det är i mina ögon bra när det gäller just barn och ungdomar. Vi behöver alltid ta den unga spelarens behov och välmående som främsta perspektiv, och jag tror inte att vi ska stifta regler kring det mer än vad som är sunt förnuft och grundat på en öppen dialog mellan vuxna.

Min största önskan till den som på något sätt blir inblandad i en ungdoms tankar om att byta klubb och därmed lag, är att reflektera över var man tror att spelaren kommer att ha roligast. Jag är helt övertygad om att det absolut viktigaste för ett barn eller en ung spelare, är att det är roligt att kasta boll och att man får spela så mycket som möjligt. Att höra en förälder argumentera för att en 13 åring behöver få utmaningar eller en ny miljö för att utvecklas tror jag inte är rätt väg. Är det utveckling som är viktigt, så kan ett extrapass på närmaste brottningsklubb vara bästa medicinen eller att testa en extra idrott som förstärker den fysiska utvecklingen. Är det en dröm om att få vara med i ett namnkunnigt lag och kanske vinna cuper som är drivkraften, så behöver man också reflektera över hur stor konkurrensen är i ett annat lag och hur mycket speltid som faktiskt erbjuds. Det är heller ingen självklarhet att man passar in i det sociala och då kan glädjen snabbt vara som bortblåst. Jag förstår självklart att det kan finnas många relevanta skäl till att vilja eller behöva byta klubb och då finns våra ramar som stöd, men jag tror att man ska tänka efter om handbollen verkligen blir roligare i den nya miljön än med sina gamla kompisar.

Vi flyttar oss till en idrottshall i din och min geografiska närhet. Där spelas det en match mellan två lag vars grundförutsättningar och målbilder skiljer sig åt. Det ena är litet lag från en breddklubb på en mindre ort där man har starka traditioner och många eldsjälar men får lägga mycket tid på rekrytering för att varje säsong fylla varje lags behov av tillräckligt antal spelare i truppen. Många av spelarna i klubben håller på med andra idrotter och de spelar mest för att det är kul och för att få hänga i hallen med kompisar. Det andra laget tillhör en namnkunnig förening som ofta förekommer när det pratas fostrade elitspelare, fina placeringar i cuper och framgångar i alla de tävlingsformer handbollen erbjuder. Ett lag där ledarna själva spelat på hög nivå och där man med en snabb okulär besiktning kan se att utbildningsnivån och fysiken är en helt annan än motståndarna.

Matchen blåser igång och det är snabbt tydligt att det är en betydande skillnad mellan lagen. Det ena laget får kämpa i varje anfall för att få till ett vettigt avslut, medan det på andra planhalvan levereras snabba och kliniska avslut i olika former. Siffrorna rinner iväg och börjar bli väldigt stora när det är ca 10 minuter kvar av matchen. Då inträffar det som får några att höja på ögonbrynen, nämligen att huvudtränaren i det ledande laget bänkar de minst framträdande i sitt eget lag, och låter en uppställning av de starkaste spelarna avsluta matchen. Det hela går snabbt på de kvarvarande minuterna från en rejäl storseger till en fullständig kross med inslag av förnedring när man unnar sig att göra spektakulära mål som blir lätta att göra eftersom både orken och motivationen tryter hos motståndarna. Efteråt levererar den segerrusiga tränaren en kommentar som går ut på att han ville se om killarna kunde vinna med mer än 30 mål.

För egen del har jag oerhört svårt att se nyttan med den typen av extrastora segrar och i synnerhet om man ser det som en ständigt pågående utbildning av unga spelare. Konsekvensen blir inte bara att man dränerar unga motståndare på motivation, utan man gör en stor skillnad på sina egna spelare genom en tydlig toppning helt i onödan. Jag står helt bakom att idrotten går ut på att vinna och att det finns en viktig poäng i att alltid göra sitt bästa med fokus på prestation. Min poäng är bara att det finns oändligt många sätt att göra sitt bästa och att hitta utmaningar i varje stund. Man kan passa på att träna på en särskild spelstart man börjat med eller man kan köra en uppställning som gynnar de spelare som behöver mer matchträning. Kan till och med träna på att bara avsluta när passivitetsvarningen kommit, för att skapa ett lärande inför tillfällen när det kan vara viktigt att ha ett tydligt spel som innebär avslutsmöjlighet efter få passningar. Min uppfattning är tveklöst att man som ledare för ett ungdomslag har ett ansvar för det sportsliga perspektivet och för att eftersträva schysstmatch i alla avseenden.

När det kommer till just utbildning, så finns det flera artiklar i nyhetsbrevet som berör detta ämne. Nu drar vi igång spelarutbildningen för födda 2011 och det är alltid lika intressant när vi startar upp en ny årskull. Vi har även tagit ut spelarna inför Sverigecupen och jag vill både säga grattis till alla uttagna men vill även passa på att understryka att HF Väst ser SVC som en utbildningshelg i tävlingsformat. Självklart ska alla matcher spelas med målbilden att vinna, men ännu viktigare är att så många ambitiösa spelare som möjligt blir uttagna och ges möjlighet att utvecklas lite extra.

När det kommer till spelarutbildning och långsiktig utveckling, så är det nu otroligt kul att vi på allvar kan lansera en fortsatt Spelarutbildning som har en äldre målgrupp och var syfte är att ge chansen för fler att få utvecklingsstöd. Det är utan tvekan ett av mina egna hjärtebarn och jag tror på allvar att en ny utbildningsplattform för spelare i junioråldern kan göra stor skillnad på sikt. Det här är det första testet och det finns många tankar om hur den kan utvecklas, men låt oss börja med ett första steg och se hur det faller ut. Många har skrivit om biologisk mognad och hur viktigt det är att inte selektera för tidigt. Med det är initiativet vill vi visa att utbildningarna från förbundshåll inte upphör vid Sverigecupen, utan det ges fortsatta möjligheter ytterligare några år.

Stort tack för att du läste mina rader och jag tar gärna emot åsikter eller reflektioner.

Mattias Nord, Ordförande Handbollförbundet Väst.

Relaterad information

Till policyn för byte av förening >>

Till information om spelarutbildning för spelare födda 2011 >>

Till information om uttagna spelare till Sverigecupen >>

Läs mer om spelarutbildning för U16-U18 >>