Idrottsklivet – en möjlighet för fler barn att delta i föreningsidrott

– När vi summerar 2024 har de föreningar som var aktiva under året tillsammans erbjudit nästan 4600 aktivitetstillfällen och engagerat över 35 000 barn, säger Cecilia Vestman, Svenska Handbollförbundets projektledare för Idrottsklivet.

Idrottsklivet är regeringens satsning för att ge fler barn och unga möjlighet att delta i föreningsledd idrottsverksamhet. Projektet, som löper mellan 2023 och 2025, syftar till att stärka idrottsrörelsens närvaro i de områden som Polismyndigheten definierar som utsatta. För att uppnå detta har 14 idrotter, inklusive handboll, engagerats i initiativet under ledning av Riksidrottsförbundet.

När vi nu går in på sista året av den nuvarande projektperioden, reflekterar Cecilia Vestman, Svenska Handbollförbundets projektledare för Idrottsklivet, över framgångarna så här långt samt de utmaningar och mål som återstår.

– Vi har precis beslutat att ansluta ytterligare tre handbollsföreningar till Idrottsklivet: Backa HK, HK Hearts och IFK Malmö, vilket gör att vi nu har 27 deltagande föreningar i projektet, säger Cecilia.

Tillsammans täcker de 27 föreningarna hela 41 utsatta områden, och sedan starten har de erbjudit barn och unga möjligheten att spela handboll genom bland annat skolrelaterade aktiviteter, bollskolor och andra prova-på-verksamheter.

– När vi summerar 2024 har de föreningar som var aktiva under året tillsammans erbjudit nästan 4600 aktivitetstillfällen och engagerat över 35 000 barn, varav 17 749 killar och 17 389 tjejer, vilket är fantastiskt, säger Cecilia och fortsätter:

– Genom projektet har föreningarna fått en chans att utvecklas på flera sätt, exempelvis genom att pröva nya aktivitetsformer, hitta nya samarbetspartners och rekrytera samt utbilda ledare. Det viktigaste för svensk handboll nu är att skapa långsiktiga strukturer som gör att verksamheten kan leva vidare även när projektperioden är slut. Det handlar om att skapa förutsättningar för att få fler barn och familjer att bli medlemmar i föreningarna.

I en intervju med svenskhandboll.se berättar Cecilia om hur Idrottsklivet har utvecklats under projektets gång, samt de framgångar och utmaningar som finns på vägen mot en mer inkluderande och hållbar idrottsmiljö för svensk handboll:

Hur har utvecklingen av Idrottsklivet sett ut sedan starten, och vad har varit de största framgångarna hittills?

– När vi gick in i projektet visste vi att det skulle krävas ett långsiktigt och uthålligt arbete samtidigt som vi ville komma ut till barnen snabbt. Nu, efter drygt ett år, kan vi se tydliga resultat. Vi har idag 27 föreningar som tillsammans täcker 41 utsatta områden. De har gjort ett fantastiskt arbete med att skapa aktiviteter där barn och unga får en naturlig ingång till handbollen i de områden där de bor.

– En av de största framgångarna har varit att vi ser ett ökat deltagande och engagemang, både från barnen och från föreningarna själva. Under 2024 har vi haft nästan 4600 aktivitetstillfällen, och över 35 000 barn har varit med och spelat handboll – det är siffror vi kan vara stolta över. Många av de här barnen har aldrig tidigare haft en koppling till föreningslivet, och det är just det som är kärnan i Idrottsklivet: att sänka trösklarna och hitta nya och kreativa lösningar.

Vad har varit de största utmaningarna i arbetet?

– En av de största utmaningarna är att säkerställa att verksamheten blir långsiktig och en naturlig del av föreningarnas så kallade ordinarie verksamhet. Idrottsklivet är ett projekt med en tydlig tidsram, men för oss är det avgörande att handbollen fortsätter finnas kvar i de här områdena även efter att projektet avslutas. Vi stöttar föreningarna med att rekrytera och utbilda ledare och att hitta samarbeten som kan stärka verksamheten över tid.

– En annan utmaning är att nå ut till vårdnadshavare och få dem att känna sig trygga med att deras barn deltar i verksamheten. I vissa områden kan det finnas en osäkerhet kring föreningslivet, och vi har fått jobba aktivt med att skapa relationer och bygga förtroende. Där har föreningarna gjort ett fantastiskt jobb genom att vara synliga i skolor och i närområden och genom att bjuda in familjer att delta i olika aktiviteter.

Hur arbetar ni med att rekrytera och behålla ledare i föreningarna?

– Ledarna är en otroligt viktig del av projektet, och vi ser att många föreningar har lyckats bra med att rekrytera ledare både från den egna ungdomsverksamheten och från de aktuella områdena. Det är en nyckel för långsiktigheten – att vi inte bara tillför aktiviteter utifrån, utan att vi skapar engagemang och möjligheter för unga att själva ta ansvar och utvecklas som ledare.

– Vi har också satsat på ledarutbildning. Många av dem är unga och kanske inte har någon tidigare erfarenhet av att leda en grupp barn. Därför har vi arbetat med att ge dem verktyg och kunskap, både inom handboll och kring ledarskap i stort. Många har gått Hand the Ball instruktörsutbildning. Vi lyfter fram betydelsen av att anpassa aktiviteter efter barnens förmågor och intressen, och att varje gång tänka att det viktigaste är att barnen tycker det är givande så de vill komma tillbaka igen. Jag är imponerad av hur många unga ledare har vuxit i sina roller och hur de blir förebilder för de yngre barnen i områdena.

Vilken roll spelar skolorna i projektet?

– Skolorna är en viktig samarbetspartner. En stor del av aktiviteterna sker i anslutning till skoldagen, antingen på rasterna eller direkt efter skolan. Vi vet att det är här vi har störst möjlighet att nå barnen – om vi kan fånga upp dem på skoltid och skapa en positiv upplevelse av idrott, så är steget kortare till att de också vill vara med i föreningslivet.

– I flera områden har vi sett att samarbetet med skolorna har lett till att fler barn och unga söker sig till föreningarna, i synnerhet när handbollen finns i direkt anslutning till skoldagen utan att det behövs skjuts till andra sidan stan. Lärarna ser också en positiv effekt av att eleverna får röra på sig mer, att de blir tryggare i grupp och att de får fler sociala sammanhang utanför skoltid.

Vad hoppas du att Idrottsklivet ska ha uppnått när projektperioden är slut?

– Vårt mål är att vi inte bara ska ha skapat fler handbollsaktiviteter, utan att vi också har bidragit till en förändring i hur föreningsidrotten fungerar i utsatta områden. Vi vill att handbollen ska vara en naturlig del av vardagen för fler barn, oavsett bakgrund eller socioekonomiska förutsättningar.

– För att lyckas med det måste vi fortsätta arbeta med att stärka föreningarna och ledarna, och vi behöver också säkra långsiktiga samarbeten med skolor, kommuner och andra aktörer. Om vi efter 2025 kan se att verksamheten fortsätter att leva vidare i föreningarna och att fler barn stannar kvar i idrotten över tid, då har vi verkligen lyckats.

Var med och gör skillnad!

– För oss handlar det om att alla har något att bidra med. Vill du engagera dig? Det finns alltid behov av nya ledare och volontärer, oavsett om du har tidigare erfarenhet av handboll eller inte. För barnen handlar det inte bara om idrott – det handlar om att ha trygga vuxna omkring sig, om att få känna sig inkluderade och om att hitta glädjen i rörelse och gemenskap.

– Om du är intresserad av att vara med och göra skillnad, ta kontakt med en förening i ditt område eller hör av dig till oss. Tillsammans kan vi se till att fler barn får möjlighet att hitta sin plats i handbollen och i föreningslivet, så vi når målet om en mer meningsfull fritid.