Att forma en elitspelare tar lång tid och därför är det av stor vikt att samarbetet med Sveriges RIG och NIU fungerar väl och utgår från den kravbild som gäller för elitspelare.

Sverige har en framgångsrik historia av att utveckla elitspelare genom ett gemensamt socialt och ekonomiskt ansvarstagande från förbund och staten, vilket möjliggör elitsatsningar tack vare välfungerande RIG och NIU.[1]

Alla NIU är godkända av SHF, vilket innebär att det finns en tydlig arbetsprocess kopplat till SHF:s tränar- och spelarutbildning. RIG och NIU genomgår årligen en fortbildning där samspelet med spelarutbildningen förstärks samtidigt som aktuella omvärldsanalyser kring handboll kopplas samman med forskning inom både idrottsfysiologi och -psykologi. På NIU läggs särskilt fokus på att utveckla individuella tekniska- och taktiska färdigheter, vilket är noggrant förankrat i läroplanen.

Det finns inget krav att en ungdomslandslagsspelare måste gå på ett handbollsgymnasium, men för den som väljer och erbjuds denna väg, finns extra mycket tid för utveckling, både gällande handboll och fysisk träning, under skoltid, som annars behöver genomföras på egen hand. Även om det finns många fördelar med att gå NIU, innebär det i praktiken inte att det är omöjligt nå elitnivå: ”Idrottsgymnasierna utgör inte en absolut förutsättning för att unga talangfulla ungdomar ska utvecklas till elitidrottare inom sin idrott. Det finns andra vägar – dörren till elitnivån är inte stängd för dem som inte antas.” (s. 55).

[2] FOU Rapport. Våra framtida stjärnor 2023. Riksidrottsförbundet.