Handboll är en sport som spelas i högt tempo, där snabba löpningar varvas i intervaller med lugnare perioder. En match kan innehålla så mycket som 120 högintensiva aktiviteter med start- och stoppmoment, ett stort antal accelerationer, inbromsningar och riktningsändringar. Trots spelets snabba och explosiva karaktär är även uthållighet och kondition viktigt för att öka återhämtningsförmågan, ta till sig träning och utvecklas och för att hålla spelarna välmående och skadefria hela vägen.

En spelare rör sig mellan 1 och 5 km under en handbollsmatch, där största delen av matchen består av gång (75 procent), varvat med sprint och höghastighetslöpningar. Kantspelare springer i regel mest och har störst andel sprints, medan mittsexor har flest andel närkamper och niometare högst andel riktningsändringar.

Utöver belastningen från en enskild match, måste man ta hänsyn till handbollens årsplanering och de matcher som spelas över en säsong som ofta spänner över tio till elva månader. Ett landslag kan till exempel spela så mycket som nio matcher på arton dagar under ett senior-VM - och dessutom ha träningar mellan matcherna. Andra belastningsökningar påverkar också och sker kontinuerligt i olika åldrar, två exempel är ungdoms SM och under gymnasietiden.

För att främja prestation och utveckling behöver varje spelare förberedas både fysiskt - inte minst konditionsmässigt - och mentalt på de utmaningar som en belastningsökning innebär.

Spelets utveckling och eventuella regelförändringar kan komma att öka kravet på snabbhet och explosivitet hos spelarna. Det totala antalet mål på herrsidan har progressivt hade ökat under världsmästerskap för varje år fram till 2023. Samtidigt noterades det under damernas EM år 2020 att snittid och mål per bollinnehav och match minskade i jämförelse med tidigare mästerskap. Det innebär att om det görs fler mål under 60 minuter samtidigt som tiden för mål och bollinnehav i anfallsspel minskar så kan spelet rent hypotetiskt gå fortare. Vilket i sin tur innebär att de fysiska kraven ökar.

Andreas Palicka och Jim Gottfridsson firar vinsten efter en match iVM 2023 i Sverige. Foto: Bildbyrån.

Trenden är att fler lag väljer rent speltaktiskt att spela fort, ”straffa sin motståndare” via kontringar och undvika uppställt spel, samtidigt som växlingen mellan snabbt och långsamt spel är uppenbar. Detta i kombination med nya regler kan rent hypotetiskt göra att kravet på tvåvägsspelare ökar, vilket betyder att lagen inte kommer att hinna byta anfall/försvar under spelets gång. Svenska Handbollförbundet tror därför att mångsidiga och tvåvägsspelande spelare är nyckeln till framgång. De ska repetitivt kunna genomföra upprepade högintensiva aktioner och samtidigt ha förmågan återhämta sig från dem. Vilket blir en än mer central del i den fysiska förmågan hos framtidens handbollsspelare.

I varje kapitel kan du ta del av tips kring träningsupplägg och träningsprogram kopplat till det aktuella fokusområdet.